Vår kunskapsbank

Ekologiskt och närproducerat Griskött

Vid ekologisk djurhållning måste lantbrukaren följa EU:s regler för ekologisk produktion. Här beskriver vi vad det innebär och fördelarna

Djuren ska födas upp på ekologiskt odlat foder

Lantbrukaren ska ge sina grisar ett ekologiskt foder eller högst ett foder som innehåller högst 5% konventionellt producerade foderråvaror, räknat på årligt foderintag. Den konventionella andelen av fodret ska utgöras av proteinfoder. Den andel av fodret som får vara konventionellt odlad kan fördelas olika under året, så länge du inte överskrider 5 procent konventionellt producerat proteinfoder under en tolvmånadersperiod. I den dagliga foderransonen ska det ingå Grovfoder, färskt eller torkat, Som grovfoder räknas vallfoder, bete, halm, grönfoder, löv, bark, rotfrukter eller betmassa. Smågrisar ska födas upp på naturlig mjölk, helst modersmjölk, under en minimiperiod som är 40 dagar.

Egenproducerat foder

Minst 20 procent av fodret som de ger till sina grisar under året ska komma från deras ekologiska gård. Om de inte har möjlighet att producera 20 procent av fodret själva får de använda foder som har odlats i samarbete med andra gårdar med ekologisk produktion i samma region. 

Naturlig fortplantning

Ekologiska djur bör fortplanta sig naturligt. Insemination är tillåten men inga andra metoder, utöver naturlig parning. Hormonbehandlingar eller liknande metoder är bara tillåtna om det finns veterinärmedicinska skäl för detta.

Stallbyggnaderna ska tillgodose djurens naturliga behov

Det är viktigt att de skapar en miljö som passar just deras djurslag. Stallbyggnaderna ska tillgodose djurens naturliga behov. Särskilt viktigt är att djuren har tillräckligt stort utrymme och har det bekvämt. De får alltså inte hålla sina djur bundna. Ytan inomhus ska vara tillräckligt stor för att alla djuren ska kunna vistas där samtidigt. Djuren ska på ett enkelt sätt få tillgång till foder och vatten. Byggnaderna ska ha god naturlig ventilation och mycket dagsljusinsläpp. Byggnader för nötkreatur, får, getter och grisar ska ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats som ska bestå av helt golv. Rymliga torra bäddar med strö ska finnas på viloplatsen. Ströet ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Minst hälften av den golvyta djuren har ska bestå av helt golv.

Särskilda byggnadsbestämmelser för grisar

Suggorna ska de hålla gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten, det vill säga under sista veckan före beräknad grisning, och under digivningsperioden. Smågrisar får inte befinna sig i våningssystem eller i burar.

Djuren ska ha möjlighet att vistas ute

Grisar ska under hela året ha tillgång till utevistelse på rastgård eller annan lämplig mark, till exempel betesvall. Grisarna får bara visstas inne under perioder då utevistelse inte är möjligt med hänsyn till grisarnas välbefinnande och markens tillstånd, till exempel om det är för blött. Rastgården utomhus får utgöras av hårdgjord platta. Grisarna ska kunna röra sig fritt, gödsla och böka på rastgårdarna. Under sommaren bör grisarna ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka, om byggnaderna inte kan ge grisarna tillräckligt skydd mot sol och höga temperaturer.

Dina djur på markerna får inte bli för många

Antalet djur utomhus på betesmarker eller annan lämplig mark ska vara tillräckligt lågt för att inte marken blir upptrampad och vegetationen blir överbetad.

Förebyggande hälsovård

skydda djuren mot sjukdommar och parasiter genom att:

  • välja lämpliga djurraser/hybrider och djurlinjer. 
  • använda uppfödningsmetoder som är anpassade till varje arts behov och som främjar god motståndskraft mot sjukdomar och hindrar infektioner. 
  • använda foder med hög kvalitet samt tillgång till bete/utevistelse så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras. 
  • använda betesrotation och ett lämpligt antal djur på dessa marker för att undvika överbeläggning vilket ofta leder till sämre djurhälsa.

Användning av antibiotika och läkemedel

Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat är du skyldig att ge nödvändig vård eller avliva det på ett skonsamt sätt. Läkemedel eller antibiotika får användas om behandling är nödvändig för att bota djuret samt undvika smärta och lidande. Sådana läkemedel får aldrig användas för förebyggande hälsovård. När det är befogat av veterinärmedicinska skäl är behandling med vaccin och parasitmedel tillåten.